Hållbarhet, transparens, god etik och ekodesign

Hit till Köpmannagatan i Åhus i Skåne flyttade norrlänningen Sarah med sitt företag Eco design, strax före pandemin slog till. Butiken och showrummet delar hon med sin man som säljer designlampor. Hållbarhet och omsorg om miljön intresserar henne så mycket att hon för några år sedan tog en kandidatexamen och skrev om etiskt guld. Examensuppsatsen handlade om hur guldbranschen hanterar miljö och rättvisefrågorna.

Hållbarhet och omsorg om miljön är ingen trend, slår Sarah M Tell fast. Man kan lätt tro det nu när miljö- och hållbarhetsfrågorna hamnat i bakgrunden för el- och bensinpriserna, gängkriminalitet och kriget i Ukraina. Sarah menar att alla har ett ansvar för att bidra till en bättre miljö och för att minska vår klimatpåverkan, både som privatpersoner och genom sin profession.

Guldsmedens ansvar

Och även guldsmeder kan göra skillnad.

– Vi guldsmeder befinner oss mellan leverantörer och kunder och vi har ett ansvar att påverka åt båda håll. Vi kan både bestämma vad vi köper av grossisterna och vad vi förmedlar till kunderna.

Många har åsikten att kunden har alltid rätt. Att som guldsmed är det bara att tillverka och leverera det som marknaden och kunden vill ha.

– Ja visst, det är ju många som tänker så. Men jag håller inte med, säger Sarah.

De flesta guldsmeder använder återvunnet guld, säljer bara diamanter certifierade enligt Kimberleyprocessen och så vidare. Sarah tycker att det är allt för bekvämt att luta sig mot denna typ av etiketter – mot att någon annan tagit ansvar.

– Nej, jag tycker inte det räcker. Man bör i alla fall engagera sig så pass mycket att man åtminstone vet vad det är man förmedlar.

Det här är tendenser som finns i hela samhället, inte bara inom guldsmedsbranschen.

Alla har ett ansvar att minska vår klimatpåverkan

– Många tycker att det är skönt att det finns märkningar. Då behöver vi överhuvudtaget inte tänka själva. När vi ser att produkten har den lilla Fairtrademärkningen så har vi skrivit oss fri från allt ansvar.

– Det är inte så enkelt. Om du har lite intresse för vad det är du pysslar med, då borde du också vilja veta lite mer, säger Sarah.

Som guldsmed gäller det att samarbeta med leverantörer som man litar på. Men också ta reda på hur de arbetar. Framförallt är det viktigt med transparens. Att motivera kunderna att inte bara välja det billigaste tycker hon inte är speciellt svårt. Det gäller bara att som guldsmed ta sig tid att förklara varför en sten kostar 20 procent mer än andra. Att det är för att den är spårbar, bryts på ett ansvarsfullt sätt och av gruvarbetare som får anständig lön.

– Har du två produkter som till synes är likadana; den ena produkten är billig och den andra produkten är dyr. Då uppstår alltid frågan: ”Men varför är den ena så dyr?”. Det är fel fråga. Man bör vända på det och fråga: ”Hur kan den andra vara så billig?”, säger Sarah.

Ekodesign

I sin kandidatuppsats skriver hon att priset på en etiskt hållbar ring kan ibland bli en klassfråga sett från kundens perspektiv. Men det finns alternativ för kunder som inte anser sig ha råd. Det bör guldsmeden påtala för konsumenten. Även om risken då är att kunden väljer en ring som innebär lägre förtjänst. Kunderna jämför ofta med smycken från de stora smyckeskedjorna.

Genom dessa jämförelser ges ett intryck av att prisskillnaderna är väldigt stora. För ett otränat öga ser produkterna likvärdiga ut. I uppsatsen framhåller Sarah att guldsmeden och butiker har ett ansvar att informera om att det lägre priset kan bero på en sämre legering på metallen, lägre kvalitét på stenarna, på sämre hantverk, samt på hur guldet och smyckena framställts.

Men förklarar man så förstår kunderna skillnaden

Många konsumenter förstår inte hur allt detta påverkar slutproduktens pris. De ser bara två likvärdiga ringar. Sarahs kunder köper uppenbarligen hennes resonemang. Kanske beror det på att det är en viss typ av kunder som söker sig till henne. Kunder som inte bara gillar hennes hantverk och design, utan kommit till henne just på grund av ett miljöengagemang som är lite större än hos gemene person. Hennes företag heter trots allt Eco design.

Syntetiska diamanter

– Tycker man som guldsmed själv att det känns dyrt så tror jag man också projicerar det på kunden. Oavsett om man vill det eller inte. Så det handlar till stor del om att ta ställning själv. Hon arbetar inte med syntetiska diamanter. Allt fler guldsmeder gör det om kunden efterfrågar dem. Allt fler leverantörer tillhandahåller numera både äkta och syntetiska diamanter.

– Nej, det gör jag absolut inte, säger Sarah med eftertryck och fortsätter. Det har skett en polarisering under senare tid. Framför allt märker jag det bland mina amerikanska kollegor. Där är det strid om detta i sociala medier. Vissa tycker att bara diamanterna blir billigare är det bra.

I USA är det numera två läger som grälar med varandra. Sarah framhåller att för kunder som köper sina smycken på Guldfynd och liknande försäljningsställen är det antagligen priset som i huvudsak styr. Är ringen med syntetiska diamanter billigare så köper de den utan att reflektera så mycket över detta. Situationen är sannolikt lite annorlunda för de kunder som vänder sig till en guldsmed för att beställa ett unikt smycke.

– Med en syntetisk diamant förlorar man kopplingen till jorden, tappar stenens unika historia. Den syntetiska är tillverkad av människor på en fabrik. På de amerikanska sidorna på nätet misstänker man att det framöver kommer att ske en prisdumpning av syntetiska diamanter i takt med att allt fler tillverkas, i takt med att allt fler fabriker startar.

Kopplingen till naturen går förlorad

Men det är inte så att hon i sig tycker illa om syntetiska stenar. De har sin plats på marknaden.

– Men jag har valt att inte jobba med den typen av stenar. Min nisch är att använda så mycket naturliga stenar som möjligt. Till exempel arbetar jag helst med safirer som är obehandlade. Kring safirer och rubiner finns inte alls samma hätska diskussion som kring diamanter.

En ren safir är färglös. Färgen beror på vilka metaller den innehåller. Det som ger den karaktäristiska blå färgen är safirens innehåll av järn och titan. Safirer kan egentligen ha vilken färg som helst utom röd. För om mineralet innehåller krom kan stenen bli rosa eller röd. Då kallas den för rubin. Men safirens färg och klarhet kan förbättras genom konstgjorda insatser.

Mycket få av alla safirer är av tillräckligt hög kvalitet för att förbli naturliga. De flesta kräver någon form av behandling – vanligtvis värmebehandling. Inte bara färgerna fördjupas då, metoden används även för att fylla igen och laga sprickor.

– Men varje behandling förvandlar safirerna till något onaturligt och kopplingen till naturen går förlorad. En obehandlad, naturlig safir är värd betydligt mycket mer än en behandlad. Men någon skyldighet att redovisa att safiren har värmebehandlats finns inte.

Har stenen diffusionsbehandlats ska detta dock redovisas. Metoden går ut på att färgen läggs på ytan av stenen.

Syntetisk safir började användas redan i slutet av 1800-talet och förekommer även i antika smycken. Syntetiskt framställda safirer sker genom en speciell form av smältning av aluminiumoxid, där tillsättning av kromoxid ger konstgjord rubin, medan tillsats av järnoxid och titansyra ger konstgjord safir.

Sarah tycker att alla syntetiska stenar mister mycket av sin ursprungliga charm. Att de blir opersonliga om det går att fritt beställa och tillverka stenar med önskade färger, egenskaper och med eller utan inneslutningar. Originaliteten försvinner när det inte är naturen som mer eller mindre slumpartat skapat dem.

– Om du nu kan göra en sten perfekt i labb, varför då inte göra alla perfekta?

Inte heller guld är oproblematiskt. De flesta guldsmeder har bra koll och använder återvunnet guld. Men det gäller ju inte alla stora smyckesproducenter.

– Jag har ingen riktigt koll. Men det är nog svårt att ha riktig kontroll på allt som säljs på nätet. Där konkurreras det bara med priset. Det är vanligt att jag får förfrågningar från kunder som har hittat något på nätet. De har ingen aning om hur eller var det är tillverkat. Ofta krävs det att guldsmeden förklarar skillnaden mellan en fabrikstillverkad ring med okänt guld och tillverkningsort och en hantverksmässigt utformad ring av en lokal guldsmed i återvunnet guld.

– Men förklarar man så förstår kunderna skillnaden.

Beställa ett smycke

Samtidigt är det kanske en speciell kundgrupp som tar kontakt med Sarah, kunder som just söker det unika och ekodesign. Som inte hittat de som de sökt på webben eller hos de stora kedjorna. Därför är det inte heller någon särskilt framgångsrik strategi att försöka konkurrera med priset. Att inte ta betalt för det unika och för hantverket.

– Den som vill köpa en ring så billigt som möjligt söker inte upp mig. De är beredda att det jag tillverkar ligger på en annan prisnivå.

Antalet förfrågningar via mejl och sociala medier har ökat lavinartat. Att besvara dem tar många timmar varje vecka. Många förfrågningar är rutinmässiga, ospecificerade förfrågningar som sällan leder till någon beställning. För att sålla ut seriösa förfrågningar har hon börjat ta betalt för att skicka en offert.

De kostar numera 290 kronor, som dras av på priset om det blir en beställning. Däremot kostar det naturligtvis inget för kunder som kommer till butiken och vill ha en prisuppgift.

– Det är en symbolisk summa och den är till för att jag vill gallra fram seriösa kunder.

För hur ska hon svara på en prisförfrågan från någon som vill ha en ”vigselring, kanske med några diamanter”? Hur mycket tid ska hon lägga ned på en sådan förfrågan? Sedan Sarah började ta betalt har hon mött en hel del reaktioner, men bara positiva.

– Om man vill ha en prisuppgift eller en prisuppskattning, då får man numera betala för det. Det tycker jag att alla borde ha som en standard. Varför ska jag sitta som en gratis frågelåda och räkna, kolla priser och ringa leverantörer? Nio gånger av tio får man inte ens någon reaktion på offerten som man arbetat fram. Det gäller att sålla om man inte ska få använda en stor del av sin arbetstid till att utforma offerter i onödan.

– Jag brukar numera tacka för förfrågan och hänvisar till en länk på hemsidan där de kan läsa hur jag arbetar och hur de går vidare om de vill ha en prisuppgift. Hör jag inget mer från dem då vet jag att det inte var en seriös kund. Då har jag sparat tjugo mejl fram och tillbaka.

På hemsida kan de kunder som vill se hennes kollektioner med priser. Se om Sarahs stil, ekodesign och formspråk tilltalar dem.

Vägen till att bli guldsmed

Sarahs resa till att bli guldsmed startade för drygt 20 år sedan när hon började på guldsmedsgymnasiet i Falköping.

Många som söker och flyttar till Falköping för att utbilda sig – i detta ändå lite udda eller unika hantverk – har en koppling till branschen. Men det hade inte Sarah, men hon kommer från en släkt med konstnärliga ådror.

– Min familj hade ingen anknytning till guldsmide. Inte ens till högre utbildning. Jag var den första som studerat på universitet. Det var skapandet och hantverket som lockade. Jag har ju ända sedan jag var liten sysslat med att måla och skulptera.

Sarah förstod snabbt att hon hamnat rätt. Hon fick jobb direkt efter skolan och började arbeta som guldsmed på Tre Guldsmeder i Falköping och blev kvar där i flera år. Men när hon var tvungen att gå ner i tid blev hon irriterad på sin arbetsgivare. Hon sa upp sig och flyttade till ett utlovat jobb som guldsmed i Gävle.

– Efter att ha sagt upp mig, släppt allting och flyttat 83 mil, meddelade guldsmeden som lovat mig jobb att jobbet inte längre fanns kvar, säger Sarah.

Sarah var nu för första gången arbetslös. Men efter tre månader erbjöd butiken ändå henne anställning. Jobbet handlade främst om lagningar och korrigeringar. Men företaget gick i konkurs. Det var en jobbig tid för de anställda som snart skulle stå utan jobb. De fick hantera ledsna kunder och även förklara varför deras presentkort nu blivit värdelösa.

– Vi fick sätta upp lappar på kassan att vi inte tog kort för att maskinen var trasig. Men egentligen handlade det om att vi behövde kontanter för att lösa ut försändelser på posten. Vi tvingades ljuga för kunderna. Det var hemskt, säger Sarah.

Hon och en kollega slog sig samman och startade en gemensam verkstad. Men efter tre år kände Sarah att de borde ha sina egna företag.

– Jag skaffade en egen lokal och det gick ju strålande bra. Jag har fortfarande kunder från Gävle.

Däremot började arbetsskadorna uppträda. Sarah fick värk i axlar och nacke.

– Jag tänkte att jag inte skulle klara av att bara jobba som guldsmed i framtiden. Jag förstod att jag behövde ytterligare en utbildning. Något att landa i när kroppen pajade.

Startade eget

Mer eller mindre på måfå sökte hon en utbildning. Ögonen fastnade på en kurs i mänskliga rättigheter på Malmö universitet. Senare bytte Sarah till universitet till Lund där hon läste socialantropologi. Resultatet blev kandidatuppsatsen ”Etiskt guld”.

Efter flytten till Malmö hyrde hon in sig hos en guldsmed i stan och jobbade där parallellt med studierna. Efter en tid etablerade Sarah även en egen verkstad. Samtidigt hade hon börjat arbeta hos Lancings i Simrishamn några dagar i veckan. En verkstad som liksom hon själv värdesätter kvalitativt hantverk.

Där blev hon kvar tills hon för några år sedan flyttade till Kristianstad. Hon trivdes bra hos Lancings men arbetet stal tid från den egna verkstaden och det blev till slut allt för slitigt att resa mellan Kristianstad och Simrishamn.

– Jag åkte till jobbet klockan fem och var hemma åtta. Dessutom tvingades jag att bortprioritera mitt eget företag för att jobba hos Lancing. Det gick inte i längden.

Skapar science fiction inspirerade smycken

Strax före pandemin skrev Sarah på kontraktet för lokalen här i Åhus där hon kan ta emot kunder och visa upp sina kollektioner. Det är inga problem att hon nu arbetar i lilla Åhus.

– I stort sett alla mina kunder kommer via nätet. Dessutom har jag en kollektion på Etsy som jag säljer i USA. Där har jag en silverkollektion med nördiga Star Wars och science fiction inspirerade smycken. Dessa säljer jag jättemycket av.

I huvudsak skapar Sarah mer eller mindre traditionella unika smycken och kollektioner. Men hon är också något av en science fiction nörd och älskar gamla retro serier som Star Wars och den brittisk science fiction-TV-serien Doktor Who. Intresset har fått henne att producera en rad figurer, robotar, lasersvärd, rymdskepp och mycket annat ur dessa och många andra serier i främst silver.

– Försäljningen ökade i rasande takt under pandemin. Det var som att folk låste in sig och började shoppa.

En orsak till att hon började tillverka dessa retrofigurer var för att hon såg att det fanns ett behov. Det som fanns i handeln var bara skräp i dåliga material och med en design ofta utan omsorg. Även nördsmycken bör görs i återvunna ädelmetaller. Även om det är gjutna figurer görs de med omsorg och monteras och ges en slutfinish i Sarahs verkstad eller hos en kollega.

Jag har ordnat föredrag om till exempel safirer och pärlor

Men även om mycket av försäljningen sker över nätet krävs en lokal som kunderna kan besöka. Det är ju inte ovanligt att kunderna först hittar henne på nätet och sedan kommer till Åhus för att diskutera utformningen av till exempel vigselringarna.

Våga dela med dig av din kunskap!

I fjol började hon också att ordna temakvällar där hon bjuder in mindre sällskap till sin butik.

– Jag har ordnat föredrag – med mingel och bubbel – om till exempel safirer och pärlor för intresserade kunder och lånade då hem pärlor och safirer från en av mina leverantörer.

Själva föredragen och tillställningarna är inte det som drar in pengarna.

– Men under dessa kvällar har jag sålt mer än vad jag sålde för under resten av året. Människor som väljer att komma till mina temakvällar gör det för att de är genuint intresserade av ämnet och av smycken. Det här är också ett sätt att få trogna kunder. Genom att på det här sättet lära känna sin guldsmed ökar möjligheten att de återvänder som kunder.

– De som kommit på temakvällarna har återkommit och beställt saker. De har lärt sig vem jag är, vad jag kan och vad jag kan göra. Kunderna blir mer intresserade av att beställa smycken när de lär sig mer om till exempel safirer och pärlor.

Som guldsmed ska man inte vara rädd att dela med sig av sina kunskaper. Det är samma sak med hobbykurser i smyckestillverkning som Sarah och många andra ordnat. Det är sällan så att eleverna sluter köpa smycken för att ”de nu klarar att tillverka” dem själv.

– Jag har en kund som har en egen smedja hemma och som till och med arbetar i guld ibland. Men jäklar vilken bra kund hon är! Hon har både en rolig smak och en fet plånbok.

Hon framhåller att en hobbykurs gör ingen till hantverkare. Men ofta leder det till ett ökat intresse för smycken och insikt på hur mycket kunskap och erfarenhet som ligger bakom ett arbete.

Vill du läsa fler spännande artiklar från Tid & Smycken så hittar du dem här.