Guldsmed är det finaste man kan vara

Margareth Sandström och Peter de Wit betraktas som föregångarna inom svensk smyckekonst och räknas till några av Sveriges mest formstarka och framstående inom svenskt guldsmide. Deras arbeten visas på en rad museer och utställningar och köps av samlare runt om i världen.

Margareth Sandström är utbildad vid Sveriges Juvelerare- och Guldsmedsförbunds skola Strålnäs i Mjölby, Fachhochschule für Gestaltung i Pforzheim och Koninklijke Academie voor Beeldende Kunsten i Haag. Peter de Wit är utbildad på Fachhochschule für Gesaltung i Pforzheim. De är representerade på Nationalmuseum i Stockholm och Röhsska museet i Göteborg. År 2018 promoverades Margareth Sandström och Peter de Wit till hedersdoktorer vid filosofiska fakulteten vid Linköpings universitet.

År 2019 utkom boken Margareth Sandström Peter de Wit på Fredriksson Sällberg förlag med texter av Helen W Drutt English och Kerstin Wickman, och för fotografierna står Jonas Sällberg. Bilderna i denna artikel är delvis från boken och publiceras på Aurumforum med fotografens tillstånd.

Ida de Wit Sandström säger att hon är uppvuxen med att guldsmed är det finaste man kan vara men utan någon press och hon har aldrig varit intresserad av guldsmedsyrket. Däremot har hon en gemmologiexamen FGA som hon haft stor nytta av i kundmöten, i försäkringsärenden och i kontakten med värderingsmän.

–  Gemmologin är lite speciell på det viset att man är teoretisk runt en praktik. Ska man vara en duktig gemmolog måste man hålla på med det hela tiden, man måste titta och titta och titta. Och det var ju fantastiskt för mig att det fanns så mycket sten hemma, säger hon och arrangerar smyckena i montrarna.

Jag besöker Ida de Wit Sandström i butiken ett par timmar innan öppning och tänker att det finns gott om tid för samtal och smyckesprovning. Hon berättar att hennes föräldrar aldrig varit rädda för att hålla ett stort lager och det märks. Som i trans pekar jag på allt jag vill prova. Jag rasslar med armband, beundrar ringar på mina händer, tar selfies. När jag möter min blick i spegeln ser jag en glimt av vansinne.

Mästarnas mästare inom guldsmide och smittskydd

För att förstå hur det kom sig att Sandström de Wit numera säljs i Lund och inte i Linköping behöver vi backa bandet till pandemin då vi med stigande bävan såg tillvaron förändras och friheten inskränkas. Vi tvättade händerna, höll avstånd och debatterade munskyddens vara eller icke-vara. Vi lärde känna Sveriges statsepidemiolog genom presskonferenser och intervjuer, och fick veta att han tågpendlade från sitt hem utanför Linköping till Folkhälsomyndigheten i Stockholm.

På Storgatan i Linköping hade Margareth Sandström och Peter de Wit drivit butik och verkstad sedan 1992. I de annars så välbesökta lokalerna blev det dödstyst. Inga kunder, inga besökare, inte ens en enda reparation kom in på flera veckor. Margareth Sandström hade passerat sjuttiostrecket och behövde i likhet med andra i sin åldersgrupp begränsa kontakterna.

Så sakteliga kom kunderna tillbaka och då med besked. Många tog tag i projektet att göra om sitt byrålådeguld eller kostade på sig vackra smycken trots färre sociala sammanhang att visa upp dem i.

– Ville man ha en rubin kanske man tog den finaste rubinen för man la inga pengar på att resa och fira födelsedagar, minns Ida de Wit Sandström.

Pandemin väckte frågor om verksamhetens framtid. Skulle de avveckla – delar eller hela? Skulle Ida de Wit Sandström ta familjen och flytta till Linköping för att ta över? Efter noga övervägande tog familjen beslut om att stänga butiken för gott – i Linköping. När nyheten nådde kunderna blev det kö utanför butiken. I sex månader köade kunder varje dag, hela dagarna. Det blev känslomässigt för familjen Sandström de Wit. Det stod klart att deras verksamhet hade blivit en del av både samhälle och familjetraditioner.

– Det var helt overkligt. Vi flödade över av arbeten. Folk köpte julklappar för de kommande fem åren. De köpte doppresenter för barn som ännu inte var påtänkta. Det är ett oerhört förtroende.

Men Margareth Sandström och Peter de Wit ville fortsätta arbeta som guldsmeder och Ida de Wit Sandström började leta lämplig lokal i Lund. År 2022 var det dags för öppning och skåningarna tog emot med varm famn.

Korsbefruktningen mellan handel och akademi

Kärleksaffären – kvinnor och köpenskap i kustens kommers heter Ida de Wit Sandströms doktorsavhandling från 2018.  I avhandlingen använder hon livsstilsbutiken som en ingång för att belysa föreställningar om kvinnlighet och köpenskap i en samtid där estetik tillmäts allt större betydelse. Hon undersöker hur vi kan förstå fenomenet Livsstilsbutik (butiker med namn som text Salt och Stil och Vita snäckan och som har ett blandat sortiment av mode- och inredningsprodukter.)
I avhandlingen tycker jag mig kunna utläsa en längtan hos butiksinnehavarna efter självförverkligande och att få styra efter eget huvud, något som Ida de Wit Sandström till viss del känna igen sig i.

– Det är otroligt skönt att få vara självständig. Här är det jag som bestämmer – jag behöver inte kolla av en massa saker hela tiden även om jag, Margareth och Peter har regelbunden kontakt. Jag gillar det lilla formatet och det direkta i mötet med varje kund.

Butiksarbete – oväntat dynamiskt

Lunds universitet är en stor arbetsplats som präglas av möten, planering och struktur. Det finns även i det lilla företaget, men variationen mellan arbetsuppgifterna är större.

– Butiksarbetet rymmer också en oförutsägbar dimension som jag tycker mycket om. Butiken kan gå från tom till kö inom loppet av minuter. Just när det känns som man tuggar runt i samma hjulspår händer plötsligt något oväntat och – oftast – spännande.

Samtidigt korsbefruktar hennes två arbeten varandra och det Ida de Wit Sandström tillägnat sig i butiken har hon haft stor nytta av på universitetet.

–  Projektledning, struktur, att möta olika typer av människor. Jag är inte heller rädd för att diskutera vad saker kostar och förhandla på olika sätt. Det har jag haft stor nytta av på universitetet där jag upplever att det ibland kan finnas en oro för att prata om pengar, ersättningar och liknande.

Finns det någon situation då det blir jobbigt att prata om pengar med kunder?

– Det finns det. Det är delikat när någon kommer med ett högt älskat smycke som de kanske har ärvt och som kunden tror även har ett stort ekonomiskt värde. ”Det här är min mammas älskade ring som hon alltid bar och som jag vill arbeta om” och när man lägger ringen på vågen så väger den ett och ett halvt gram.

Ur ett kostnadsperspektiv finns inget argument att omarbeta ringen men budskapet behöver framföras med respekt.

–  Att guldvärdet är fem hundra kronor förtar ju inte det faktum att smycket var någons finaste ägodel. Jag vill inte förstöra den känslan men jag måste vara ärlig med vad som är rimligt. Det tycker jag kan vara svårt.

En halvtrappa ner på Karl XI-gatan tycks tiden gå dubbelt så fort, nu är det bara tjugo minuter till öppning. En man knackar på fönsterrutan och Ida de Wit Sandström går till dörren. De hälsar glatt på varandra. Mannen frågar:

– Hur länge är du här idag?

– Till sex.

– Då kommer vi tillbaka!