Champagne, diamanter och pärlor bakom lucka sju

Champagnen och apelsinjuicen är kyld. Smörgåsar och croissanter ligger uppdukade bredvid en kaffemaskin av nyare modell. Vi beundrar föremålen i den vackra visningen trots att vi innerst inne bara egentligen vill rusa rakt förbi gamla mästare och förgyllda kandelabrar till montrarna längst bak i lokalerna. Det är där de riktiga juvelerna finns. Bakom smyckeskvaliteten ligger Uppsala Auktionskammares egen gemmolog FGA och smyckesspecialist Charlotte Elmér, historienörd och museibesökare sedan barnsben. Efter konstvetenskap i Uppsala åkte hon till London där hon tog en masterexamen inom Fine and decorative arts vid Sotheby’s och vägen till smycken gick via silvret.

— Jag jobbade på Bonhams silveravdelning och tyckte om dosorna, samlarföremålen och andra lite pilliga föremål men hade väl inte helt hittat hem. Det var faktiskt min chef som föreslog att jag skulle prata med smyckeavdelningen och jag föll pladask, säger hon.

Smycken tillverkad till Drottning Victoria

Genom ett smycke får man en direktlänk in i historien och en stor del av tjusningen handlar om just detta: att härleda dem till rätt epok och sätta dem i sitt historiska och kulturella sammanhang. Och fascineras över att antika smycken har överlevt tidens tand, svängningar i trender och ägarbyten. Men ibland balanserar de på ättestupans rand.

Charlotte Elmér berättar om kunden som kom in med ett collier i silver med fröpärlor, granater och turkoser och ville få en värdering eller kanske snarare en bekräftelse på att halsbandet hon tänkt slänga var skräp. Men efter Charlotte Elmérs inspektion och genomgång kunde hon konstatera att det var ett antikt smycke från år 1850-1860 som tillverkats i efterdyningarna av Drottning Victoria och Prins Alberts bröllop i England år 1840. Smyckets komposition och motiv anspelade på Coburgbroschen som brudparet skänkte till var och en av sina 12 brudtärnor. Colliern gick för närmare fem gånger utropspriset.

Smyckesintressen och trender

Laddade till tänderna med förväntningar och godsaker får vi ta del av Charlotte Elmérs och hennes kollega Sophie Berntsons favoriter bland de 125 smyckena som förmedlas på Smyckeskvalitén. Ett sus går igenom församlingen när Charlotte Elmér håller upp en opalcollier från år 1890 och Sophie Berntson visar en treradig pärlcollier med smaragdlås.

Jag frågar Charlotte Elmér om hon kan se någon förändring i kundernas smyckesintressen över tid. Hon säger att allting går i trender men visst finns det ett någorlunda konstant intresse för exempelvis tennisarmbandet liksom Cartier-smycken.

— Det man kan se är att intresset för större smycken ökar under oroliga tider och det hänger ihop med att modet blir mer stramt och återhållsamt, man lägger mindre pengar på kläder och varierar sin look med smink och smycken istället. Det är därför som många smycken från 1930-1940 kan användas på olika sätt. Exempelvis ett halsband som också kan bäras som två armband.

Smycken, konst och historia

Det kommer sannolikt dröja ännu ett tag tills smycken och smyckeshistoria blir något man kan studera på universitet eller högskola. Det finns ingen riktig tradition att forska om smycken på akademisk nivå idag. Det måste finnas fler experter, skrivas böcker och uppsatser på samma sätt som med konst och mode. Däremot är smycken glädjande nog på väg att få samma status i konsten som måleri eller skulptur i alla fall internationellt.

— Idag har de internationella auktionshusen egna smyckesavdelningar och visningar. Genèves Luxury week lyfter fram smycken som konst med hög status. Auktionsbranschen har jobbat hårt för att öka förståelsen och intresset för smycken som uttrycksform och för att de definitivt är mer än bara något som man bara har på sig. Man börjar förstå att kvinnor köper smycken till sig själva, smycken som representerar vilka de är.

Nittio minuter senare kliver vi ut i snömodden på trottoaren och det har hunnit bli ljust. Känslan påminner om att stappla ut från en intensiv utekväll med mycket dans med skillnaden att partyt började klockan 8.30 och danskavaljererna var naturliga pärlor.