Såga, fila, löda, forma – igen och igen

Iskristaller glittrar i solskenet. På grund av SJ har jag missat min anslutning men efter en stund rullar ett mjölktåg in. Ombord upptäcker jag att appen i vilken jag ska köpa biljett är under uppdatering så jag får åka gratis den korta sträckan. En rask promenad från stationen till Ållebergsgymnasiet blir sista etappen innan jag kliver in i värmen på guldsmedsutbildningen i Falköping.

Den treåriga yrkeshögskoleutbildningen ligger inom ramen för det som i statliga utbildningssammanhang betecknas smala yrken. Smala yrken är yrken som staten anser är av betydelse för individen och samhället utan att det finns ett uttryckligt arbetsmarknadsbehov. En utbildning inom ett smalt yrkesområde ska utveckla eller bevara ett yrkeskunnande som individen helt eller delvis kan försörja sig på.

Lisa Hjelmqvist, Fredrik Lundberg och Jukka Murto är utbildningens yrkeslärare som undervisar i guldsmedstekniker, manuell design, gemmologi, infattning av ädelsten och blanksticksgravyr. Tillsammans ansvarar de för genomförandet av utbildningen. Innehållet beslutas formellt av en ledningsgrupp med representanter från olika delar av branschen och landet. Branschanknytningen är viktig ur flera aspekter; relevans, nätverk, utveckling.

Första året ägnas åt grunderna. Att såga, fila, löda och forma är de grundläggande guldsmidesmetoderna som yrket vilar på. De studerande gör sina första ringar i mässing och därefter i silver.  Guldet kommer först andra terminen och inte förrän lärarna anser att studenten är tekniskt redo, att alltför tidigt gå över till ädelmetallerna kan ha negativ inverkan på lusten att nöta teknik.

En utbildning i förändring

Mycket är annorlunda sedan Jukka Murto, Fredrik Lundberg och Lisa Hjelmqvist själva gick utbildningen för många år sedan. Då var den tvåårig och förkunskaper inom hantverk var ett måste då antagningen bestod av ett antal smidesprover.  På senare år har man lagt till fattning, gravyr, gemmologi, företagsekonomi och utökat praktikperioderna till tre olika tillfällen. Man har också infört också ett gesällprov. Idag söker ett sextiotal studerande till utbildningen varje år och av dem går ett femtontal vidare till antagningsprovet.

Hur går antagningsprovet till?

Lärarna tvekar, detaljerna är hemliga.

– Vi tittar på problemlösningsförmåga, formkänsla och om det finns ett estetiskt sinne. Det handlar om huruvida de kan förstå uppgiften, säger Jukka Murto.

En student som saknar medfödd talang, tekniskt tänk och förståelse för materialet kommer behöva avsevärt längre tid på sig att nå samma nivå som den student som har fallenhet. För att utbildningsupplägget ska fungera behöver de studerande gå i ungefär samma takt utvecklingsmässigt, därför uppmuntras de att arbeta med sina projekt utanför lärarledd tid. Det egna drivet är viktigt konstaterar lärarna.

– Om man tittar tillbaka kan man se att de studerande som det gått bra för är de som la ner tid och arbete också på fritiden, de som på egen hand experimenterade och utforskade vad man kunde göra med metallen, säger Jukka Murto.

Utbildar guldsmeder men också entreprenörer

Antalet guldsmedsanställningar vid stora privata guldsmedsbolag har minskat men ungefär hälften av de studerande går trots allt till en anställning efter avlagt gesällprov. Andra blir egenföretagare.  Under utbildningen ges de studerande praktiska och teoretiska kunskaper i hemsidesbyggande, presentationstekniker, bokföring och företagsekonomi och för att bli en framgångsrik företagare inom guldsmide krävs förståelse för hur olika produktionsmetoder påverkar lönsamheten.
Men lärarna inpräntar också tidigt att guldsmedsyrket också är ett serviceyrke med kundmöten och försäljning. För den som tar chansen ges många tillfällen att öva på att sälja in sig själv och sitt kunnande till klasskamrater, lärare och andra i en relativt liten bransch – redan under utbildningen. Och de behöver våga ta betalt så fort de börjar tillverka för försäljning.

– Hantverkare är generellt dåliga på att ta betalt och förringar ofta värdet av sitt eget hantverk, säger Lisa Hjelmqvist.

– Häromdagen pratade vi om prissättning av storleksförändringar och då gav några uttryck för att de tyckte det var dyrt, säger Fredrik Lundberg och fortsätter:

– Då fick vi förklara att i priset ligger skatt och moms, kostnader för material, gas, el, telefon, larm och lön. Vi återkommer ofta till att du ska kunna leva på ditt yrke och då går det inte att enbart ta betalt för arbetet. De studerande måste lära sig hur det funkar rent ekonomiskt att driva butik och sälja saker.

Bättre arbetsmiljö med mindre gift och mer nätverk

Arbetsmiljöfrågor och ergonomi finns med från början. Redan första året lär sig de studerande att sitta rätt så att kroppen – i synnerhet axlar och rygg – ska hålla under ett långt yrkesliv. Verkstaden har höj – och sänkbara bänkar, bra stolar och belysning. Utsug och ventilation.

– De yngre guldsmederna är mer medvetna, efter tre år på utbildningen ställer de krav på sin arbetsmiljö och vet vad som behövs, säger Lisa Hjelmqvist.

– Och det blir mindre och mindre kemikalier i arbetet. Vi jobbar inte med starka syror utan till exempel citronsyra som kanske tar lite längre tid men som är mycket miljövänligare. Till exempel så rödkokar vi inte i cyanid längre, säger Fredrik Lundberg.

– Cynid? Det låter farligt.

– Avgyllning, förtydligar Lisa Hjelmqvist.

En annan arbetsmiljörisk är butiksrån, något som kan vara svårt att relatera till i en trygg utbildningsmiljö. Att prata om praktiska åtgärder så som säkerhetsgaller och larm och om vikten av att utveckla ett säkerhetstänk från början är ett sätt att närma sig. Att se hur det riggas i verkligheten är ett annat.

– Det är en sådan sak som de studerande lär sig under praktikperioderna då de ser hur de professionella guldsmederna gör, säger Jukka Murto.

Finns det risk för negativa konsekvenser av ensamarbete?

Lärarna tittar på varandra och funderar. De tänker tillbaka på hur det har varit för dem själva.

– När man hade fullt upp och allt rullade på kunde man ibland tänka att det vore kul att gå och ta en fika, säger Jukka Murto.

– Och rullar det inte på har du inte tid att gå och fika för då måste du skaffa jobb, säger Fredrik Lundberg torrt.

Vi skrattar igenkännande.

– Det är bra att ha ett nätverk när man stöter på problem, konstaterar Lisa Hjelmqvist.

Ett sådant kan man bygga upp genom att hålla kontakten med klasskompisar och lärare, åka på mässor, vara med i facebookgrupper och åka på mästarföreningsmöten.

Utveckling och framtidsspaning

De senare åren har utbildningsinnehållet utökats med grundutbildning i att designa i CAD och verkstaden har utrustats med en 3d-printer. Nya tekniker i all ära men det finns ett uttryckligt önskemål från branschen om att utbildningen också framgent kommer lägga stor vikt vid baskunskaperna och grunderna i guldsmidet; att såga, fila, löda och forma.

Varje delkurs utvärderas av de studerande och det mesta pekar på att utbildningen träffar rätt kunskapsmässigt. Utvecklingspotentialen ligger snarare i att än bättre marknadsföra utbildningen för att nå sökande med rätt profil.

Är arbetsmarknaden lättare eller svårare än för tjugo år sedan för blivande guldsmeder?

På grund av att det idag finns ett flertal utbildningsanordnare som erbjuder längre eller kortare guld- eller silversmidesutbildningar har konkurrensen på sätt och vis ökat, i alla fall om uppmärksamheten. Samtidigt finns det idag fler möjligheter att visa upp sitt arbete även om man inte har ett fysiskt skyltfönster.

– Det är lättare att synas med sociala medier men samtidigt finns det väldigt många som vill synas och det ställer högre krav på att sticka ut, säger Fredrik Lundberg.

Men det råder inget tvivel om att Lisa Hjelmqvist, Jukka Murto och Fredrik Lundberg kommer till samma slutsats: framtiden är ljus för de studerande på guldsmedsutbildningen i Falköping.
– Guldsmedsyrket är ett brett yrke med många olika inriktningar inom samma yrkestitel. Det går att hitta jobb, säger Fredrik Lundberg.