Tjusningen med corpus

Om kärleken till corpus och silversmide skulle ha ett ansikte skulle det förmodligen se ut som August Happs. Tidigt på utbildningen i silversmide och smyckedesign på Nääs fabriker kände han att även om det var roligt med smycken, så var smidet av tjock silverplåt det som väckte de riktigt starka känslorna av skaparglädje.

Vad är det du gillar med tjocka material?
– Då formförändrar man mest utan att ta bort något material, så som man fick göra innan man hade valsmaskiner och kunde valsa materialet tunt, skära det och sedan löda ihop delarna.
På utbildningen på Nääs gav sig den unge och hängivne August Happ i kast med silversmidets svårare tekniker.

När han stötte på till synes omöjliga problem mejlade han till silversmeden Staffan Nilsson som skrivit boken Smida Silver: knopning, träckning, för att fråga om råd. I boken behandlar Nilsson två metoder inom silversmidet som benämns träckning och drivning. Metoderna kan närmast liknas vid att ”tumma” och ”dreja” fast inte i lera utan i metall. Staffan Nilsson stakade ut vägen för den passionerade Happ.

Efter utbildningen i Nääs rekommenderade Nilsson att Happ skulle söka sig till silversmidesutbildningen på Leksands Folkhögskola, och sedan slutligen till Sebastians Schildts ateljé som lärling. Där skulle han ges rika möjligheter att träna under överinseende av två silversmeder med kunskap och kompetens inom tekniken:  Sebastian Schildt och Olle Olls.

– Och det krävs mycket övning för tekniken är svår, materialet spricker lätt och det tar tid, säger August Happ som sedan 2011 driver eget som silversmed.

Verkstaden på Oxenstiernska Malmgården är välutrustad med verktyg och maskiner från inte mindre än två nu nedlagda verkstäder: W. A Bolin och Ateljé Borgila.

Vad behöver finnas i den ideala verkstadsmiljön?
– Utrustningsmässigt, det som finns i vår. Utöver standardverktygen har vi också specialutrustning, bland annat en trycksvarv. Den stora paletten av utrustning gör att man kan tillverka det man vill. Men det allra viktigaste är arbetskamraterna. Här finns det alltid någon som kan hjälpa en med problem man stöter på. Det finns många som är duktiga på sina olika områden.

Hur viktigt är en bra arbetsmiljö för inspirationen?

– Jätteviktig. Man tittar på hur de andra jobbar, vilka projekt de arbetar med, hur dom löser olika problem. Olle Olls är enormt skicklig, honom har jag lärt mig jättemycket av. Han experimenterar med att blanda olika metaller och testar nya tekniker. Det är inspirerande och gör att man vågar testa något nytt också för egen del.

Att verkstaden ligger i ett av Sveriges mest välmående kvarter gör sitt till när det kommer till affärerna. I området finns kunder med privatsamlingar av silver och smycken som behöver renoveras, och antikhandlare med föremål med reparationsbehov. Resursstarka kunder är en viktig målgrupp som köpare av corpusföremål som på grund av den omfattande arbetsinsatsen tenderar att bli kostsamma. Kanske finns det också en viss överrepresentation av excentriker i kvarteren runt Karlaplan.

– En gång hade jag en kund som verkligen behövde någon att prata med. Varje gång stannade han jättelänge efter att vi avklarat hans ärende. Berättade minnen och blev känslosam, ibland brast han i gråt. Han brukade erbjuda betalning i olika klädesplagg, en gång föreslog han en gammal skinnjacka som enligt utsago var från Afghanistan.

Finns det någon baksida med att sitta på Oxenstiernska Malmgården?
– Det skulle vara att det kostar en del. Men å andra sidan får man många bra kunder och det är bra arbetskamrater. Det finns heller inte riktigt någon verkstad med bättre möjligheter som skulle vara värd att byta till.

Har du något drömprojekt?
– Det skulle vara kul att ha en soloutställning igen men det kräver både tid och pengar. Låt säga att man skulle vilja ställa ut ca tio objekt. Varje objekt väger ett kilo silver och tar femtio timmar att göra… Jag skulle behöva minst ett halvår, funderar han.

Han säger att han brukar göra ett eller två större corpusobjekt om året. Det blir många skinnjackor.

Hur många timmar om dagen kan man arbeta?
– Det är olika. Man kan få lite skavsår i händerna om man inte smitt på ett tag men lär man sig tekniken behöver man inte vara stor och stark, det är hammaren som ska göra jobbet. Även om det känns i axlarna efter några timmar.

August Happ är medlem i Nutida Svenskt Silver. Är du nyfiken på hans arbete kommer han medverka på Nutidas utställning 60 år av konsthantverkliga berättelser på Svenskt Tenn i Stockholm den 5-15 oktober.