Ett evigt kretslopp

Jag har hållit en guldtacka (eller för att vara korrekt, en guldskrot-tacka) i min hand för första gången. En helt nysmält. Återvunnen är kanske ett bättre ord: Gammalt guldskrot smältes ned till en gyllene massa som sedan formades till en tacka – för att sedermera kunna omvandlas till nya vackra smycken.

Jag tänker på prins John i Walt Disneys tecknade film om Robin Hood, han som sover med sitt guld och skriker sig hes när Robin tar tillbaka det han stulit från sina undersåtar: ”Vakter, vakter, de försvinner med allt mitt guld!”  Det är nästan så att jag förstår honom. Prinsen. Jag tänker att det inte bara handlar om värdet utan också om känslan av att hålla i rent guld – den är speciell faktiskt.  Det är något med det där att guldet aldrig förlorar i kvalitet, att det förblir detsamma, rent och glänsande hela vägen från åder via guldklimp till mynt och halsband – oavsett hur många gånger det smälts ned och förvandlas till nya föremål. Ett nytt smycke kan mycket väl innehålla guld som utvanns i Egypten för 3000 år sedan.

Det är en hisnande tanke. Man förstår att guld har påverkat oss människor starkt, i alla tider och i alla delar av världen. Och idag är dess återvinningsbara egenskap särskilt värdefullt ur miljösynpunkt.

Lång tradition av återvinning

Svenska guld- och silversmeder har en lång tradition av att återanvända ädelmetaller. Jag blev nyfiken på hur själva återvinningsprocessen går till och det är därför jag håller den där tackan i min hand. Jag är på besök hos NSG i Stockholm som är leverantör av ädelmetaller till guldsmeder, industri och investerare. De är också en av Nordens största aktörer inom affinering av ädelmetaller, det vill säga de skiljer ädelmetaller från andra metaller eller från varandra. Deras produkter av ädelmetaller, från plåt och plans till tackor för investering, utvinns uteslutande från restprodukter och guldskrot.

– Vi vill bidra till en hållbar ädelmetallbransch. Och att återvinna och återanvända guld och andra ädelmetaller anser vi vara nyckeln till en hållbar framtid. All form av återvinning av ädelmetaller skapar ett evigt kretslopp. Det krävs mindre energi, utsläpp och resurser att återvinna smycken, metallskrot och krätz, än den faktiska gruvdriften, säger Johnnie Lindbom som är ansvarig för återvinningsdelen på NSG.

Låt oss återkomma till ordet ”krätz” om en stund.

Guldet som finns på vår jord i dag kommer från två neutronstjärnor som kolliderade i vår galax för miljarder år sedan. När de smälte samman i vår galax skapades guld och jordytan bombarderades av meteorer fulla med tungmetaller, bland annat guld. Ursprungsbefolkningen i Anderna i Sydamerika hade inte så fel när de tänkte sig att det var solgudens svett som hade stänkt över berg och floder.

Så går återvinningsprocessen till

Det där guldet som liksom stänkte som svettdroppar över hela jorden har hittats på jordens alla kontinenter. Fyndigheterna – ådror av rent guld inbäddade i hårda bergarter – skapades när bergskedjorna bildades. Tektoniska krafter fick kontinentalplattorna att kollidera och havsbottnen att tryckas ihop uppåt och bilda bergskedjor, vissa med stråk av glimmande guld. Guldfragment, så kallade vaskavlagringar, är sekundära fyndigheter som skapats genom att guld lossnat från ådran och sedan forslats iväg med vattnet till bäckar och flodbäddar där vi människor har sett dem glittra, plockat upp dem och försökt hitta mer…Och mer.

NSG använder sig alltså av guld som redan utvunnits ur marken. Och en del av det håller jag i min hand, det smälta metallskrotet som har formats till en tacka. Men vad händer sedan i återvinningsprocessen?

– Vi tar borrprov på tackan som sedan analyseras. De ädla metallerna utvinns därefter genom separation eller elektrolys. Man löser upp guldskrotet i kungsvatten och guldet fälls då ut. Kvar i lösningen blir då de övriga metallerna. Allting sker så klart i en kontrollerad och sluten miljö, berättar Johnnie.

Krätz – ett ädelt avfall

All form av återvinning bidrar till kretslopp som är bra för miljön. Och som ett led i sitt hållbarhetsarbete har NSG nu installerat en egen krätzanläggning. Och krätz, det handlar om allting som kan innehålla spår av ädelmetaller som exemplevis rester från använda förbrukningsvaror så som smärgelstickor och trissor men även verktyg och kläder. Dammsugarpåsar kan också innehåll avfall från verkstaden.

– Tidigare har vi samlat in krätz men inte kunnat utföra analyserna på plats hos oss. Vi ville investera i en egen krätzanläggning för att slippa skicka iväg stora behållare så långa sträckor och även kunna utföra analysen själva för snabbare hantering gentemot kund.

– Nu kan vi alltså analysera krätz på plats, och så snart analysen är gjord sätts värdet av finmetallen in på det metallkonto som guldsmeden har hos oss. Det är samma process som när guldsmeden lämnar in ”vanligt” skrot. Även om det inte handlar om stora mängder handlar det om ett visst värde som kan bli en del i såväl guldsmedens egen ekonomi som den cirkulära ekonomin, säger Johnnie.

Jag måste erkänna att jag inte hade någon koll på krätz, jo innebörden men inte själva ordet. Det finns ett ord i tyskan ”krätze”, som betydder skabb. Tankarna far iväg till de hudparasiter som är så små att man inte ser dem med blotta öga… Spillmaterial kan man så klart också säga. Eller svett från kolliderande stjärnor som stänkts ut över jordklotet…

Hur som helst – poängen är att även de där miniresterna av ädelmetall kan återvinnas och återanvändas. Ett ädelt kretslopp värt guld för både miljön och plånbok.

Är du verksam som guldsmed eller arbetar med ädelmetaller på annat vis? I såna fall är det viktigt att ha ett system för din återvinning. Besök nsg.se och läs mer om deras olika återvinning- och analystjänster.