En historia som börjar med platina

I början av 1900-talet började smyckestillverkare att skapa smycken i platina. Det fanns dock ett problem med ädelmetallen, och det var att den var svårutvunnen vilket i sin tur gjorde den mycket dyr. Juvelerare började då experimentera för att hitta en mer lättillgänglig, men vacker, metall att tillverka smycken i.

Vitguldslegeringen var ett faktum och efterfrågan stor

Vitguldslegeringen var ett faktum och efterfrågan stor. Någonting som ledde till att flera olika legeringar utvecklades. Legeringarna baserades på guld, nickel och palladium i olika sammansättningar. Att använda en stor mängd nickel blev dock förbjudet inom EU år 1980 då metallen kan orsaka allergiska besvär. De vitguldssmycken som idag tillverkas i Sverige innehåller därför inget nickel, men det kan fortfarande förekomma i andra länder utanför EU.

Vitguld idag

Även idag används olika typer av kombinationer när man skapar en vitguldslegering. Vilken kombination man använder avgör även egenskaper såsom nyans, hårdhet och hållfasthet. I regel används idag guld tillsammans med palladium och silver, men även koppar kan förekomma. 18K vitguld består av cirka 75% guld, 10% silver och 15% palladium.

Vitguldets popularitet går inte att missa. Det används ofta i vigsel- och förlovningsringar och gärna tillsammans med diamanter.

Det finns även varianter på vitguldet, och där hittar vi bland annat champagneguld. Champagneguld är som sagt en variant på vitguld men den har en mycket varmare ton då det innehåller mindre palladium. Champagnefärgen är otroligt vacker men smycken i den varma tonen är inte alls lika vanliga som smycken i vitguld.

Rodierat vitguld

När det kommer till en vitguldslegering är det palladium som bidrar till och till sist utgör den vita nyansen. Att öka mängden palladium från dagens vanliga 15-16% är dock inte möjligt då man måste ta hänsyn till ädelmetallernas olika egenskaper. Men efterfrågan på en vitare nyans med än mer lyster återstår. Och svaret på den efterfrågan har man löst med så kallad rodiering.

Det är sedan rodiumet som i sin tur skapar den eftertraktade, vita nyansen

Rodiering innebär att smycket pläteras med en viss mängd rodium. Det är sedan rodiumet som i sin tur skapar den eftertraktade, vita nyansen. Smycket får helt enkelt ett tunt skikt av rodium vilket skapar en önskvärd lyster. Men rodieringen slits, i synnerhet när det kommer till ringar då de ofta utsätts för mer slitage än till exempel ett par örhängen. Därför är det vanligt att man då och då får omrodiera sitt smycke vilket inte är helt okomplicerat, då alla repor och skavanker måste slipas bort innan. Som konsument är det därför bra att ha det i åtanke om du funderar på att välja ett smycke i rodierat vitguld.

Trots att många väljer att rodiera sitt vitguld är den “naturliga” vitguldnyansen inte att underskatta. Den gör sig otroligt bra med olika typer av ädelstenar och kräver inte samma underhåll som rodierat vitguld.