Vad är en ädelsten?

Kanske känner du till att definitionen av en ädelsten kan verka något diffus. Det finns, mellan ädelstenar, flera likheter men även olikheter. Dessutom ska en ädelsten leva upp till vissa krav. De flesta ädelstenar kommer från mineral men med det sagt är inte alla mineraler ädelstenar. För att klassas som en ädelsten måste stenen vara speciell till färgen, tillräckligt hård samt relativt sällsynt. Kraven är alltså något diffusa. Och hur många ädelstenar det faktiskt finns? Ja, det beror lite på vem man frågar. Vissa räknar helt enkelt olika. Till smyckestillverkning används emellertid runt 50 olika ädelstenar.

Ädelstenars missvisande namn

Ädelstenar benämns ibland helt fel vilket kan skapa problem. Speciellt för den som köper en sten och då inte är helt säker på vad den köper. Annie Bengtson, gemmolog på Gemake, förklarar hur ädelstenarnas namn kommit till, och hur det kommer sig att de missvisande namnen myntats.

Många ädelstenar fick från början namn efter färg, fyndort eller egenskaper och även magiska krafter

– Människor har i alla tider känt till ädelstenar och smyckat sig med dem. Många ädelstenar fick från början namn efter färg, fyndort eller egenskaper och även magiska krafter som man ansåg att stenen hade. Ofta användes grekiska eller latinska ord och olika stenar kunde få samma namn. Safir betyder till exempel “blå sten” på grekiska och användes förr även för blå lapis lazuli. Man var inte alltid enig när man skulle namnge en sten, så därför finns det i vissa fall flera namn för samma. Att ge en sten ett namn kunde också vara ett sätt att uppvärdera den. Genom att exempelvis kalla en bergkristall för Arkansasdiamant kunde man få folk att tro att det var en diamant de köpte och kunde således ta mer betalt. Än idag är uppvärdering en anledning till att oseriösa säljare gärna använder mer säljande namn för att locka till köp, berättar Annie.

Att benämna en sten felaktigt kunde alltså vara, och är än idag, ett sätt att göra den mer attraktiv och värdefull. Och det är en av de viktigaste anledningarna till att öka kunskapen kring de korrekta namnen.

Ädelstenars korrekta namn medför trygghet

Att ha kunskap kring ädelstenars riktiga namn är att skapa en tryggare marknad. Om du köper en ädelsten eller ett smycke med en ädelsten är det viktigt att du vet vilken sten du betalar för. Detta ställer även krav på säljaren – att ansvarsfullt ta reda på de korrekta namnen och använda dem.

– Ju mer människor lär sig om ädelstenar desto mindre är risken att bli lurad. Det är viktigt att man kan lita på säljaren när man ska köpa en ädelsten eller ett smycke med ädelsten. Man ska veta vad man köper och man ska veta vad man säljer, säger Annie.

Att veta och bruka de korrekta namnen skapar en trygghet både i Sverige och utomlands.

– Många handlar smycken med ädelstenar på resor utomlands i tron att det är billigare. Oftast blir de lurade och får betala mycket mer än vad stenen är värd. Ökad kunskap ger större chans att göra bättre affärer.

En samlad bransch kring ädelstenarnas korrekta namn gynnar försäljare såväl som konsumenter

En samlad bransch kring ädelstenarnas korrekta namn gynnar försäljare såväl som konsumenter. Och Sverige är, tillsammans med övriga länder i Norden, medlemmar i CIBJO. CIBJO är en internationell organisation för smycken och ädelstenar och som medlem följer man deras riktlinjer gällande korrekta handelsnamn.

– Det är viktigt att hela branschen samarbetar och strävar efter att vara konsekventa och använda samma och korrekta namn på ädelstenar. Det ökar kundernas förtroende för oss vilket vi alla tjänar på.

Syntetiska stenar och imitationer

Förutom att det, genom inkorrekta namn, kan skapas förvirring och rent av vilseledande affärer kan även förväxling mellan äkta stenar, imitationer och syntetiska stenar medföra missuppfattningar. Och det ibland för att vi helt enkelt inte känner till syntetiska stenars historia.

– En vanlig missuppfattning är att ädelstenar i äldre smycken måste vara äkta, man tror helt enkelt inte att syntetiska stenar gjordes så tidigt. Men de första syntetiska stenarna kom redan på slutet av 1800-talet och de blev väldigt populära att använda i smycken.

Bara för att ett smycke är gammalt behöver det alltså inte betyda att stenen i smycket är äkta

Bara för att ett smycke är gammalt behöver det alltså inte betyda att stenen i smycket är äkta. Köper du dock ditt smycke från en seriös försäljare ska du kunna räkna med att stenen är kontrollerad och att den benämns för vad den är.

– På senare år har syntetiska diamanter kommit mer och mer. Många förväxlar dem dock med Cubic Zirkonia som inte är en syntetisk diamant, utan en diamantimitation. En syntetisk sten har samma kemiska sammansättning och även samma egenskaper som den naturliga stenen. En imitation däremot har helt andra egenskaper, berättar Annie.

Genom att samla kunskap kring ädelstenars korrekta benämningar men också ha koll på vilka stenar som liknar varandra och vilka som är äkta, kan du som både smyckestillverkare och konsument känna dig betydligt tryggare.

En diamant är inte labbodlad

Har du stött på uttrycket “labbodlad diamant”? I så fall har du faktiskt stött på en felaktig benämning. Faktum är att direktöversättningen från engelskans laboratory-grown diamond inte ska användas.

– CIBJO godkänner namnen laboratory-grown diamond och synthetic diamond och de ska inte förkortas utan skrivas ut helt. Tyvärr använder många namnet “labbodlad diamant” vilket är helt felaktigt. Enligt CIBJO får inte förkortning användas och grown kan inte översättas till odlad. Sveriges Gemmologiska Riksförening anser att diamanter som framställs i labb ska kallas för syntetiska eftersom vi alltid använt syntetisk för alla andra stenar. För branschens bästa och för att få kundernas förtroende bör vi följa de internationella riktlinjerna och använda samma namn, alltså syntetisk diamant eller laboratory-grown diamond, avslutar Annie.

Sveriges Gemmologiska Riksförening verkar för en tryggare bransch genom att öka kunskapen kring ädelstenar. De svarar gärna på frågor och kan kontaktas här.

Nedan följer en lista som Sveriges Gemmologiska Riksförening har tagit fram – där kan du se både de missvisande namnen och de korrekta namnen som ska användas.