Diamantes historia

Trots att det första diamantfyndet gjordes för över 4000 år sedan var det inte förrän på 1600-talet som intresset för ädelstenen föddes. Det var nämligen under 1600-talet som man för första gången upptäckte hur diamanter kunde slipas. Den diamantindustri vi känner till idag fick sin start under 1800-talet när man gjorde fynd i Sydafrika. Just Afrika är numera den kontinent som idag står för den största andelen av diamantfynd. Hela två tredjedelar av de diamanter som hittas idag kommer från bland annat Angola, Botswana och Sydafrika. Andra länder där man på senare tid gjort fynd är Ryssland, Kanada och Australien. Faktiskt har mindre diamantfynd även gjorts i Sverige.

Hur bildas en diamant?

Diamanter bildas ungefär 20 mil under jordens markyta. Diamanter blir till av grundämnet kol som under lång tid, under mycket högt tryck och hög temperatur kristalliserats och blivit till just diamant, världens hårdaste naturliga material. Det som skiljer en diamant från vanligt kol är alltså den molekylära strukturen. De diamanter som hittas idag är hela 3,3 miljarder år och återfinns främst i diamantgruvor. En diamant är så hård att den inte kan repas, annat av en annan diamant, därför används den exklusiva ädelstenen även till att slipa andra diamanter.

Vad används diamanter till?

Diamanter anses inom smyckeindustrin vara den ädlaste av ädelstenar och används flitigt till vigsel- och förlovningsringar, halsband, ringar och armband. Men diamanter används, tack vare sin hårdhet och egenskap att leda värme, även inom metallindustrin. De diamanter som används i industrin blir så kallade industridiamanter och är ofta konstgjorda i speciella högtrycksmaskiner.

Från rådiamant till skimrande ädelsten

Rådiamant är en oslipad diamant och har inte den glittrande ytan som du kanske associerar diamanter med. Det krävs en stor expertis för att kunna omvandla den råa diamanten till en skimrande ädelsten. Diamantslipare och polerare har ett tränat öga för diamantens detaljer, en bred kunskap och en stor skicklighet som gör att de kan transformera den stenliknande diamanten till den välkända, exklusiva diamant du vanligen ser på smycken. Vägen från kol som pressats ihop 20 mil ner i marken till en vacker vigselring prydd av en slipad diamant är alltså inte bara flera miljarder år gammal, utan kännetecknas även av en fascinerande yrkesskicklighet.

Kanske ligger tjusningen för rådiamanter i det organiska utseendet

Men trots att de diamanter du oftast ser i smyckesvärlden är slipade, växer intresset för rådiamanter. Kanske ligger tjusningen för rådiamanter i det organiska utseendet, men att bära ett smycke med helt naturliga ädelstenar som bildats långt ner i vår jord under lång tid är förstås en fascination i sig.

Diamantens fyra C:n

En diamants värde bedöms utifrån fyra C:n. De fyra C:na står för:

• Clarity
• Carat
• Color
• Cut

På svenska betyder det Klarhet, Vikt, Färg och Slipning. I den här artikelserien kommer vi att gå till botten med de fyra C:na och deras faktiska innebörd för diamantens värde. Vad betyder de, och varför är det viktigt att ha kunskap om dem?