fbpx

Diamanter: Naturliga skönheter och konstgjorda godingar

Naturliga vs. konstgjorda diamanter

Diamanter har en särställning bland ädelstenar tack vare sina exceptionella egenskaper och relativa sällsynthet. Nu har den fått konkurrens – av sig själv. Eller i alla fall den diamant som är tillverkad av människan: Den syntetiska. Den naturliga skönheten mot den artificiella godingen… Vilken vinner i kampen om vår gunst?
charlize theron i örhängen av chopard the queen of kalahari diamond.
Chopard är föregångare i juvelindustrin när det kommer till social responsibility” och ”fairmined”. Här Charlize Theron i örhängen från ”Queen of Kalahari Diamond”. En diamant från Botswana på 342 ct, perfekt i färg och absolut ren, som Chopard sedan omvandlade till ett helt set med 23 diamanter, varav fem väger över 20 ct.

Diamanten

Diamanten. Den eviga. Den hårdaste av de hårda, skönaste av de sköna. Ett av naturens under, omgiven av magi och det självklara valet för skönhetsälskande – och statussökande – män och kvinnor genom århundraden.

De yngsta naturliga diamanterna vi har är närmare en miljard år gamla

Att studera diamanten är som att ta en titt på världens historia. De naturliga diamanterna har bildats i jordens inre under lång tid, de yngsta naturliga diamanterna vi har är närmare en miljard år gamla. Några diamanter kommer från rymden… De kan bildas vid meteoritnedslag, men blir bara någon millimeter i diameter.

Det hårdaste kända material som finns i naturen är just diamanten. Den har en exceptionell ljusbrytningsförmåga (diamantens glitter är resultatet av hur ljus beter sig då det träffar diamanten och hur det då bryts upp och reflekteras.) Den finns också i alla färger, rosa, gul, blå, röd, svart…

svarta diamanter i ring av Atelierajou
Diamanter finns i alla färger. Här diamantring från Atelier Ajour.

Magiska egenskaper?

Det är inte konstigt att diamanten (liksom andra ädelstenar) även har tillskrivits magiska egenskaper. Material som är så extraordinära – de måste väl ändå besitta speciella förmågor?

De där magiska egenskaperna har så klart även en kommersiell förklaring. Gemmologen Jan.O Asplund berättade i en tidigare artikel att det finns gott om historier om ädelstenars olika krafter (läs den här).

– När det har handlat om någon som har tillgång till en viss typ av sten och vill sälja dem har egenskaperna varit positiva och stenen har påståtts skydda mot både fiender och sjukdomar. Ägare av unika och värdefulla stenar har å andra sidan spridit information om att det skulle medföra otur eller olycka att bära stenen, något som syftade till att minska stöldbegärligheten. Från de indiska gruvorna finns det även historier om att diamanter skulle vara giftiga och därmed livsfarliga att stoppa i munnen. Med detta ville man minska risken för stölder. När samma diamanter kom till Europa tillskrevs de istället medicinska egenskaper, som till exempel att man skulle svälja diamantpulver mot vissa sjukdomar.

A Diamond is Forever

Helt krasst har också diamanten nått sin särställning på grund av bra marknadsföring. Diamantproducenten De Beers slogan ”A Diamond is Forever” har utsetts till 1900-talets bästa reklamslogan.

rådiamanter diamantgraderingskurs i Antwerpen
Naturliga diamanterna har bildats i jordens inre under lång tid. De yngsta naturliga diamanter vi har är närmare en miljard år gamla.

När människan började tillverka diamanter

I dag har diamanten fått konkurrens av den syntetiska diamanten, den som är tillverkad av människan. ”Labbodlad, ”Lab grown”, ”Man made” och ”Created” är andra beskrivningar – men den korrekta benämningen är ”syntetisk diamant”. Den syntetiska diamanten är inte en ädelsten: Ädelstenar är per definition attraktiva, hållbara, sällsynta och naturliga. Syntetiska eller andra konstgjorda material kan därför aldrig kallas ädelstenar.

Den syntetiska diamanten uppskattas av dem som fascineras av människans tekniska landvinningar och som lockas av lägre priser. Den påstås också vara mer miljövänlig. Spoiler: Det finns delade meningar.

Den naturliga skönheten mot den artificiella godingen

De första syntetiska diamanterna skapades på 1950-talet för industriellt bruk av företag som svenska ASEA och amerikanska General Electric. Först på senare år har tillverkare av syntetiska diamanter lyckats skapa stenar som kan konkurrera med naturliga diamanter i smycketillverkning. I dag tillverkas de flesta syntetiska diamanterna i Kina, Ryssland och Indien, i såväl fabriker som av småskaliga producenter. En del tillverkas också i USA och Europa.

Det finns många metoder och tekniker, men de två mest kända är dessa:

  • Den ena kallas HPHT-metoden (high pressure, high temperature på engelska). Den är mest lik den naturliga processen som sker i jordens inre. För att skapa diamanten utsätter man grafit (som skapas från rent kol) för intensiv värme och tryck.
  • CVD-metoden, eller Chemical Vapor Deposition, är en metod där man för in ånga som innehåller kol i en kammare där diamanterna sedan byggs upp. För att skapa en diamant lägger man in små diamantkristaller som sedan växer lager för lager.

Den naturliga skönheten mot den artificiella godingen, föregångaren mot wannabeen… Vem vinner? Vilka egenskaper blir avgörande i kampen om konsumenternas gunst? Utseende? Pris och värdeutveckling? Miljövänlighet?

syntetisk diamant swarovski
Syntetisk diamant från Swarovski. ”Labbodlad, ”Lab grown”, ”Man made” och ”Created” är andra beskrivningar – men den korrekta benämningen är ”syntetisk diamant”.

Skönheten och skönheten

Utseendemässigt väger matchen lika: Den syntetiska har samma fysiska och optiska egenskaper som den som kommer ur jordens inre. Det går inte att se vad som är vad med blotta ögat, men det finns olika instrument som med säkerhet kan tala om att en sten är en naturlig diamant eller inte. Det här innebär ett problem: Det finns en risk att syntetiska diamanter används utan att man vet om det.

Diamanter i ring av goldbar papillon
Diamanter har en särställning bland ädelstenar. Ring från Goldbar Jewellery & Design, som enbart använder naturliga diamanter i sin design.

Tillgång och efterfrågan

Syntetiska diamanter tar ledningen när det kommer till priset men naturliga diamanterna hinner ifatt när det kommer till värdeutveckling och de behåller sin ledning.

I alla tider har vi människor eftertraktat det som är svårt att få tag på. Den naturliga diamanternas relativa sällsynthet gör den därför dyrbar (det finns visserligen gott om diamanter men bara en mindre del av dem anses lämpa sig för smyckeändamål). I bland blir de galet dyra. Nyligen skrev Aurumforum om ”The Pink Star”, en stor rosa diamant, 59.6 carat, som såldes på auktion för 71,2 miljoner dollar.

Eftersom man i princip kan tillverka hur många syntetiska diamanter som helst blir prisbilden för dessa en helt annan

De syntetiska diamanterna kostar sällan mer än en tredjedel av en naturlig diamant med motsvarande storlek och kvalitet. Anledningen är den samma som ovan, men tvärtom. De kan tillverkas på mycket kort tid (små tar bara några dagar att tillverka, lite större tar några veckor). Eftersom man i princip kan tillverka hur många syntetiska diamanter som helst blir prisbilden för dessa en helt annan.

Syntetiska diamanter ser dessutom ut att tappa i värde över tid. Kristian Ståhl, ädelstenshandlare och diamantspecialist, drar historiska paralleller:

– Jag tror att naturliga diamanter kommer att hålla priset bättre än syntetiska på sikt. Jag ser att det finns likheter med vad som skett över åren med syntetiska rubiner. De lanserades för länge sedan och var relativt dyra. Obehandlade kvalitetsrubiner som ser förskräckliga ut i förhållande till syntetiska kostar en förmögenhet även idag.

Pink Star diamant
The Pink Star. En stor rosa diamant på 59.6 ct som såldes på auktion för 71,2 miljoner - dollar.

Miljö och människa

Hållbarhet och socialt ansvar är en allt viktigare aspekt för dagens konsument. För närvarande har den syntetiska diamanten ett försprång när det gäller miljöaspekten. Tillverkarna av syntetiska diamanter har marknadsfört sig hårt som mer miljövänliga. Men hur är det egentligen med den saken?

– Det är svårt att säga. Det krävs mycket energi för att få fram båda, i såväl gruvdrift som framställning. Man måste också skilja på rådiamanter, både syntetiska och naturliga, och den färdiga produkten, det vill säga den slipade diamanten. Efterföljande arbete såsom slipning och förädling bör läggas in i ekvationen och det gör att skillnaderna blir mindre än vad man initialt kan tro, säger Kristian Ståhl.

Transparens är nyckelordet för att vinna den medvetne konsumentens hjärta

Gruvindustrin uppfattas ofta som negativ, men när det kommer till socialt ansvar har naturliga diamanter faktiskt ett försprång. För några år sedan kom en rapport* (läs mer om rapporten längre ned i texten) som visar att gruvbrytning ger viktiga bidrag till ekonomisk tillväxt medan tillverkare av syntetiska diamanter inte bidrar till ekonomin i samma skala.

Transparens är nyckelordet för att vinna den medvetne konsumentens hjärta. Vi vill veta hur såväl syntetiska som naturliga diamanter är framtagna för att kunna fatta ett vettigt beslut. Här har tillverkarna av syntetiska diamanter ett problem, det finns ingen reglerad tillsyn och insynen är begränsad i de många små företag som finns. Det finns dock exempel på en framväxande organisering och certifiering. Diamantbrytningsindustrin är däremot reglerad och man anlitar ofta en tredje part för att övervaka miljöpåverkan och sociala effekter.

diamant-i-ring-av-kajsa-aman
I princip har alla diamanter något som gör att den inte är helt perfekt, det är också ett av de karaktäristiska som gör att man kan särskilja diamanter från konstgjorda stenar. Här en ring med en så kallad salt&peppar-diamant från Kajsa Åman.

Slutet gott, allting gott?

Låt oss säga att risken för förväxling av syntetiska och naturliga diamanter försvinner. Låt oss sänga att alla producenter av diamanter, naturliga och syntetiska, tar sitt sociala och miljömässiga ansvar och att pengar inte har någon betydelse. Då finns det en faktor kvar att beakta när det kommer till att kora en segrare: Känslan.

Nördigt förtjust i ädelstenarnas värld, har jag själv inget annat val än att välja den naturliga diamanten. Somliga av oss lockas av naturens gåtfulla charm. Andra fascineras av människans företagsamhet. Vilken kategori tillhör du?

 

diamant-i-ring-av-stromdahls
Ädelstenarnas konung: Diamanten. Här från Strömdahls juveler. Definitionen av ädelsten är att den är attraktiv, hållbar, sällsynt och naturlig. Syntetiska eller andra konstgjorda material kan därför aldrig kallas ädelstenar.

Rapport om miljö och socialt ansvar av Trucost ESG Analysis

* En av de senaste rapporterna som handlar om miljö och socialt ansvar kom 2017. Trucost ESG Analysis gjorde en studie på begäran av The DPA – Diamond Producers Association – som består av världens sju största diamantproducenter.

I korta drag kom man fram till att produktionen av syntetiska diamanter släpper ut tre gånger mer koldioxid än gruvbrytningsindustrin. Man kom också fram till att gruvbrytningsindustrin betalade ut fem gånger mer i lön till sina anställda än vad de diamantrika länderna i snitt betalar i lön till övriga befolkningen inom andra sektorer.

Rapporten har dock fått endel kritik för hur studien utförts, att man inte har beaktat vissa omständigheter som påverkar bedömningen av utsläpp. Däremot råder det enighet om att gruvbrytningen ger viktiga bidrag till ekonomisk tillväxt medan tillverkare av syntetiska diamanter inte bidrar till ekonomin i samma skala.

Transparens är ett problem när det gäller syntetiska diamanter. Det finns ingen reglerad tillsyn och insynen är begränsad i de många små företag som finns. Det finns dock exempel på en framväxande organisering och certifiering.

Siffror från diamantbrytningsindustrin är reglerad och man anlitar ofta en tredjepart för att övervaka miljöpåverkan och sociala effekter.

 

Brosch med safirer och diamanter
Tips!

Glöm inte att följa oss på Instagram och Facebook för en veckodos av härlig smyckesinspo!

Är du intresserad av att veta mer om ädelstenar? Då tycker vi du ska läsa vår artikel om safiren här

Relaterade artiklar

Brosch sofia schwan

W.A. Bolin – en familjehistoria i juvelernas...

Hovjuvelerare åt fem ryska tsarer, en tsarinna och tre svenska kungar. Vi talar om svenska...

collier och örhänge med mosaik

Hur mycket är för mycket?

Tiden är förbi då kvinnor behövde vänta på ett frieri för att få ett vackert...

vaxla-ringar-vigselringen

Vigselringens historia – från hampa till guld...

Våren är lika med bröllopstider och vigselringar som är bröllopssymbolen nummer ett. Men hur kommer...

Halsband-i -18k-guld-med -turkos

Turkosen

Turkosen är en ädelsten många rynkar på näsan åt. Hippiesmycken, souvenirer och billigt skräp, tänker...

Sebastian Schildt ring i platina med diamanter

Fria associationer kring ädelmetallen Platina

Om platina inte vore en ädelmetall, vem vore den då? Louise Michaelsson associerar fritt i...

Länkarna i 18k guld av Barbro Littmarck för WA Bolin kan bäras både som en lång kedja och en kedja och ett armband. Foto Uppsala Auktionskammare

Juvelfrukost på Uppsala Auktionskammare

December är månaden för morgonmys i familjens sköte med julkalender, luciamorgon och julotta. Inga gulliga...

Cookies

Den här sidan använder cookies. Genom att använda sidan godkänner du användandet av cookies. Läs mer här.

Ok

Hantering av personuppgifter (GDPR)

NSG Sweden AB, samlar in och bearbetar dina personuppgifter för att anpassa din upplevelse av vår webbplats samt för att förbättra våra produkter och tjänster.

När som helst har du rätt att få tillgång till, korrigera och radera dina personuppgifter och att invända mot bearbetning av dina personuppgifter. Du kan utöva dessa rättigheter genom att skicka ett e-postmeddelande till följande adress info@aurumforum.se

NSG Sweden AB förbinder sig att respektera och skydda dina personuppgifter och din personliga integritet i enlighet med gällande lagstiftning, branschregler och andra relevanta normer. Vi lämnar aldrig ut dina personuppgifter till tredje part utan ditt godkännande.

JAG FÖRSTÅR