Jag älskar färgstenar

Jag hade ingen koppling till smyckesbranschen när jag startade mitt smyckesmärke för sju år sedan – och inte heller bar jag några smycken med ädelstenar. Smycken var inte något jag tänkte på så mycket över huvud taget, egentligen.

Nu älskar jag färgstenar och diamanter! Inget är så vackert som en glänsande ädelsten och det magiska är att de är helt naturliga. Lika naturliga som hav, hundar och sommarängar. Jag blev förtrollad av ädelstenar på en långresa till Indien. Det var också där jag startade mitt smyckesmärke, som bland våra kunder kom att bli synonymt med ädelstenar med färg. Men vad är egentligen färgstenar, och vad skiljer de från diamanter?

Begreppet färgstenar

Skillnaden kan förklaras med en enda mening: färgstenar är helt enkelt benämningen på alla ädelstenar som inte är diamant. Det är sant, kolla Nationalencyklopedin!

Kanske är det därför som det kan kännas svårt att få en överblick över begreppet färgstenar. Är alla färgade stenar ädelstenar? Vad finns det egentligen för ädelstenar som inte är diamant? Kostar alla färgstenar lika mycket? Är färgstenar bara sämre, billigare varianter av diamanten?

Låt oss reda ut det här en gång för alla! Alldeles strax kommer du veta vad som gör en sten till en ädelsten. Vilka färgstenar som finns och skillnaden mellan dem och hur du kan välja färgsten till ditt nästa smycke. Du kommer också märka att priset på en färgsten ofta hör ihop med hållbarheten, men nu går vi händelserna i förväg. Låt oss börja från början!

Vad är en ädelsten?

Hela syftet med ädelstenar är att man ska bära dem i smycken. Det var därför man för många, många år sedan började kategorisera vissa stenar som “ädla stenar”. Till skillnad från de andra, helt vanliga stenarna, som vi till exempel bygger hus av eller lägger som gångar i trädgården!

Men vad är egentligen skillnaden på “vanliga stenar” och ädelstenar? Det finns en enkel formel du kan använda för att avgöra om en sten kategoriseras som en ädelsten. Det finns utrymme för subjektiva bedömningar, men efter att ha gått igenom de fyra frågorna i formeln är det ganska enkelt att avgöra om stenen är ädel eller inte.

Exempel:

Vi kan ta marmor som exempel. Är marmor en ädelsten? För att svara på det behöver du svara på följande fyra frågor:

1. Är stenen vacker? Ja, definitivt!
2. Är stenen ovanlig? Både ja och nej. Den finns inte i var mans trädgård – däremot är det lätt att bryta stora block av marmor ur bergen där de finns. Det finns tillräckligt med marmor för att bygga hus av det – så marmor är troligtvis inte tillräckligt ovanlig för att klassas som en ädelsten. Vi går vidare till nästa fråga innan vi bestämmer oss!
3. Är stenen hållbar? Marmor är tillräckligt hållbart för att göra en köksbänk av, men kan relativt lätt repas och få flisor vid daglig användning. Är det nog för att vara en ädel sten?
4. Är stenen hård? Hmm…

På fråga tre och fyra märker du att det börjar bli klurigt. Det viktigaste är här att ta reda på om stenen är tillräckligt hård och hållbar för att fattas in i ett smycke!

Stenen ska kunna slipas och fattas

Det yttersta kriteriet för att vara en ädelsten är nämligen att stenen skall kunna slipas och fattas in i ett smycke. Kan den det, då anses den vara en ädelsten. Det är sedan sällsyntheten och skönheten som avgör vad du behöver betala för den.

Det krävs nämligen en viss hårdhet för att en sten ska klara av först slipning och sedan själva infattningen i ett smycke

Om du skulle försöka slipa och polera upp en bit marmor till en ädelsten och fatta in i ett smycke skulle stenen med största sannolikhet gå sönder i någon del av processen. Det krävs nämligen en viss hårdhet för att en sten ska klara av först slipning och sedan själva infattningen i ett smycke. Och skulle du trots allt lyckas slipa den och fatta i ett smycke skulle du märka att marmorn skulle få repor, flisor och förlora sin lyster efter en tids användning.

Den skulle helt enkelt inte hålla särskilt länge! Marmor är inte en tillräckligt ovanlig, hård och motståndskraftig sten för att bäras i ett smycke och klassificeras därför inte som en ädelsten.

En ädelstens hårdhet

Hur hård behöver en sten vara för att klara av slipning och infattning i ett smycke? Det finns faktiskt en skala du kan använda dig av för att jämföra olika stenar. Det är tack vare den tyska geologen Moh. För tvåhundra år sedan rangordnade han olika material efter deras hårdhet och det kom att bli den idag välkända Moh’s Scale of Hardness. Den skalan använder vi i smyckesbranschen väldigt ofta – och det borde du också göra!

Det är för att hårdheten avgör reptåligheten hos ädelstenarna

Skalan fungerar så att stenarna är rangordnade efter deras hårdhet. Diamant som är det hårdaste materialet har nummer 10 och talk (det mjuka vita pulvret som vissa använder innan de hänger i räckena på gymmet) har nummer 1. (Talk är ju ingen ädelsten, men geologen Moh fokuserade på mineraler när han skapade sin lista. Vi i ädelstensbranschen däremot använder Moh’s hårdhetsskala främst för att jämföra hårdheten på olika ädelstenar!)

Varför är hårdheten så avgörande?

Det är för att hårdheten avgör reptåligheten hos ädelstenarna. Även om du inte kan se varje repa, så kan du tydligt se skillnaden mellan en 50 år gammal ametistring och en 50 år gammal diamantring. Ametisten kommer (om ringen varit välanvänd) vara matt och sakna lyster – medan diamanten fortfarande kommer skina som om den var ny. Det är för att ametisten blivit täckt av små, små repor efter år av användning.

När Moh skapade sin hårdhetsskala undersökte han vilka material som repade varandra och rangordnade dem. Materialen högre upp på listan kan repa de som är lägre ner på listan.

Eftersom diamant är högst upp så kan inget repa en diamant! Däremot kan alla andra material repa (så till den grad att de pulveriserar) talk, som är längst ner på listan.

Moh’s hårdhetsskala

Varför jag delar den här skalan är för att den gör det väldigt enkelt att börja förstå ädelstenarnas magiska värld och vad som skiljer de olika ädelstenarna åt. Nu kan du bland annat se att bara en diamant kan repa en safir eller rubin – men en akvamarin kan repas av en safir. Akvamarinen kan i sin tur repa en pärla, som kan repa bärnsten.

Efter ett antal år kommer diamanten fortfarande vara skinande vacker, men pärlan kommer du antagligen behöva byta ut

Du kan även jämföra med andra material, som knivbladet av stål till exempel, som har hårdhet mellan 5–6,5. Om du varje dag stoppar ner handen i väskan för att plocka upp dina hemnycklar, så kan du tänka dig vad som kommer hända med din vackra vitguldsring med pärla och diamanter. Efter ett antal år kommer diamanten fortfarande vara skinande vacker, men pärlan kommer du antagligen behöva byta ut! Efter års ansamlande av små, mikroskopiska repor kommer pärlan ha förlorat sin lyster. Och kanske även fått större, synliga repor och i värsta fall avskavda flisor. I halsband och örhängen däremot, sitter pärlorna mer skyddade än i ringar på händerna.

Hårdheten påverkar priset

Den plats din favoritädelsten har på Moh’s hårdhetsskala korrelerar således både med hållbarheten och även med priset. En ädelsten högre upp på skalan är både dyrare och mer hållbar än ädelstenar längre ner. Undantaget är bland annat smaragden – som har ett högt pris men trots sin hårdhet är skör av anledningar som vi inte kommer gå in på i just den här artikeln.

Nu kan du se varför du bör förvara dina smycken separat från varandra, t.ex. i en smyckesbox med separata fack

Du inser också hur det kommer sig att smycken med safirer och rubiner kan säljas vidare för höga summor i antikbutiker och på vintageauktioner även efter många år. Håller du dem bara separerade från dina diamantsmycken så kan nästan inget annat material repa dem och stenarna behåller sin vackra lyster år efter år.

Färgstenarnas fantastiska färger

Jag tänkte avsluta den här artikeln – denna snabbkurs i färgstenar – med en checklista som du kan använda dig av när du ska välja färgsten i ditt nästa smycke.

Men först vill jag kort reda ut det sista mysteriet med färgstenar – var får de sina fantastiska färger ifrån?

Ädelstenar får olika färg beroende på platsen och vilka mineraler de blivit utsatta för när de bildats i berggrunden. Vilken färg en turmalin får beror på var i världen turmalinen brutits. En turmalin kan bland annat vara grön, rosa eller svart beroende vilken gruva den kommer ifrån.

Vissa ädelstenar har fått specifika namn baserat på sin färg

Vissa ädelstenar har fått specifika namn baserat på sin färg. Till exempel safirer som blivit röda av mineralet krom har fått ett eget namn: rubin. Alla andra färger på safir kallas just safir! Det är anledningen till att det finns blå safirer, gröna safirer, rosa safirer, gula safirer, vita safirer – men endast röda rubiner! Safirer och rubiner tillhör stenfamiljen korund. På liknande sätt kallar man blå beryller för akvamarin, rosa beryller för morganit och gula beryller för heliodor. De ingår alltså alla i stenfamiljen beryll och det enda som skiljer dem åt är färgen.

Jag hoppas att den här artikeln har gjort dig klokare på det här med färgstenar och att du blivit ännu mer inspirerad att påbörja jakten på ditt nästa favoritsmycke!

Checklista – några tips för att välja ädelsten i ditt nästa smycke:

• Tänk igenom vilket smycke ädelstenen kommer sitta i. Är det i en ring, ett armband, runt halsen, runt ankeln eller i ett örhänge? Generellt är smycken minst utsatta runt halsen och i öronen, och skörare ädelstenar passar därför bra i halsband och örhängen.
• Fundera på hur mycket du kommer använda smycket. Kommer det användas varje dag eller bara på fest och sedan ligga på en fin kudde på smyckeshyllan hemma? Det här avgör också hur utsatt ädelstenen kommer vara för slitage.
• Lägg mer pengar på smyckena som hör till basgarderoben och som du använder dagligen. Det finns en anledning till att man bör överväga just en diamant, safir eller rubin i sin vigselring – den vill man använda varje dag!