Strängnäs Indiana Jones

Pappa väntar i bilen med bok. Sonen letar ädelstenar. Johannes Orstadius intresse för kristaller driver honom med pappa som chaufför ut på jakt i nedlagda gruvor i Sverige. På gymnasiet gör han vetenskapliga undersökningar av ädelstenars kemi och startar företag för att kunna sälja de ädelstenar han hittat genom åren och köpt för sin månadspeng.

Parallellt med civilingenjörsutbildningen på Chalmers med inriktning materialfysik, driver han bolaget och specialiserar sig på det han tycker saknas på marknaden: färgädelstenar med lika god slipning som diamanter.

Han reser till Asien och Afrika för att hitta sliperier som han vill samarbeta med. På Sri Lanka finns en lång tradition av småskalig ädelstensbrytning som man aktivt försöker bevara. Där finns endast enstaka så kallade open pit mines, dvs hål eller tunnlar i marken. De flesta gruvorna gör mindre hål på risfälten eller i regnskogen och enligt regelverket måste de fyllas igen och återställas efter en viss tid.

Som ett resultat av det är malaria i princip utrotat på Sri Lanka idag. Det är ett säkert resmål som västerlänning och han känner sig trygg med att resa runt själv. I Nigeria är tryggheten mer villkorad i en bra samarbetspartner som känner till platsen och vet vilka områden där man är mindre van vid västerlänningar och risken för stölder är högre.

Upptäck Skatterna: vart i världen finns ädelstenar

Som civilingenjör har han något att falla tillbaka på om ädelstenshandeln inte skulle visa sig fungera men det mesta tyder på att den gör det. Idag finns Ädelstensgruppens majoritet av kunder i Nordamerika där spårbara ädelstenar är ett avgränsat men stort marknadssegment, avsevärt större än i Europa.

– I andra branscher kommer ofta trycket på utveckling från konsumenthåll men i fallet med ädelstenar är det guldsmederna och tillverkarna av smycken som efterfrågat det först. Att kunna presentera stenarnas bakgrund kopplat till fyndort, mellanhänder och sliperier är något som allt fler betraktar som en viktig konkurrensfördel. Det anses adderar värde till en produkt där känslor och berättelser är centrala, säger Johannes Orstadius.

För att kunna redogöra för alla led som en ädelsten har passerat på sin väg ur jorden till ett smycke behöver man vara nära gruvan. Det kräver engagemang, intresse och passion och vilja att ge sig ut på fältet, långt ifrån något som alla ädelstenshandlare kan tänka sig. Ansvarsfulla val kostar fortfarande mer.  Utbudet av spårbara ädelstenar är fortfarande relativt litet i Europa men det växer långsamt.

Den lokala slipverksamheten skapar en upplevelse av att personligen forma stenarna

I en liten by utanför Colombo hittar Johannes Orstadius ett av de två sliperier han tycker är skickligast och kommer att samarbeta med och gemensamt utveckla verksamheten och kunskaperna. Det är familjeägt med kvinnliga slipare, familjen har drivit sliperiet sedan åttiotalet. Johannes Orstadius låter sliperiet slipa stenar från andra områden också, till exempel turmaliner som han köpt från sydvästra Nigeria. De familjära och personliga arbetsmetoderna tilltalar honom. Att köpa råkristaller från en bonde med en mindre gruva och sedan ta dem till ett sliperi där han personligen känner medarbetarna ger honom nästan samma känsla som om han hade grävt upp dem själv.

— Man blir som en slags familj i leverantörsledet. Man lär känna varandra och månar om varandra, säger Johannes Orstadius.

Hur säkerställer du att sliperierna du samarbetar med har schyssta villkor för sin personal?

— Jag har besökt dem och tittar på hur dom har det. En tydlig fingervisning om löner och villkor är huruvida slipningskostnaden är rimlig, vissa sliperier dumpar priset. Våra samarbetspartners ordinarie prislista låg femtio procent högre än de andras och sen lägger vi på ännu en slant för att få extra bra slipningar.

Idag är sonen i familjesliperiet på Sri Lanka Johannes Orstadius viktigaste kontakt och den som bokar möten med större handlare inför resorna till Colombo. Där finns experterna bland handlarna som hanterar stora volymer av välkalibrerade stenar. Dem sammanställts till snygga partier som sedan bjuds ut till försäljning, ställs ut på mässor eller exporteras till andra centra i tex Thailand och Tyskland.

Varför handlar du inte med diamanter?

– Diamanthandeln är mer standardiserad och industrialiserad och inte lika personlig.  Färgädelstensbranschen och diamantbranschen är två olika branscher och ska man vara så specialiserad som jag är blir det svårare att också ha en bredd. Jag lägger hellre tiden på att hålla mig uppdaterad inom det som jag valt som specialområde, konstaterar han.

För några år sedan var smaragdslipningen väldigt eftertraktad. Hur är det nu?

– Den är fortfarande eftertraktad och har hunnit igenom ett par trendcykler. Det kantiga Art Decoinspirerade var väldigt hett för några år sedan, i samma veva som andra geometriska former som exempelvis hexagoner. Nu börjar vi se en motreaktion och de bulligare, rundare och mer robusta formerna som cabochonerna blir mer eftertraktade. Det ser man också i smycken, framförallt i ringar.

Mellanhandens framsida och baksida

Det kan vara svårt att avgöra vilken kvalitet stenarna kommer ha när de är färdigslipade. Deltidsbönderna har ofta liten eller begränsad kunskap om ädelstenskvaliteter och mellanhänderna som köper av deltidsbönderna hoppas på bästa möjliga utfall för sitt råmaterial. Spårbarheten innebär således inte per automatik att kvaliteten är den rätta.

Ur ett prisperspektiv är varje mellanled något som fördyrar slutprodukten. Det är inte dock helt självklart vem i kedjan som kan tas bort: de mindre handlarna som köper av bonden och reser till staden och säljer till de större handlarna som i sin tur vänder sig till specialisterna och sedan exportörerna? Johannes Orstadius är inte helt säker på svaret. Han säger att det hänger ihop med teknikutvecklingen och möjligheterna för att de som bryter kan upprätta egna kontaktvägar till de större aktörerna på egen hand.

På Sri Lanka har Johannes Orstadius köpt råstenar både direkt från gruvan och från sliperierna. Ibland har det råmaterial han köpt direkt från gruvan visat sig vara av sämre kvalitet och rent av en dålig affär. Men det finns ett annat värde: förtroendet. Att komma som okänd västerlänning och diktera priser fungerar inte utan det är genom att visa respekt och kunskap inför handlarna och sliparna som förhandlingarna successivt blir bättre och han får möjlighet att köpa riktigt bra partier.

Spineller har varit på tapeten i Aurumforum tidigare i höst. Hur ser du på spineller?

– I början av tvåtusentalet låg dom lågt i pris. Både spinell och krysoberyller var undervärderade. Men spinellerna har stigit i pris för sin potential, framförallt i färgerna med mer metalliska dragningar till exempel de stålgrå. Spinellerna erbjuder en hel färgvärld och är nästan alltid obehandlade idag. Folk har börjat upptäcka dem men de är ännu inte övervärderade. Krysoberyllen har fortfarande inte kommit.

Vilka stenar tror du vi kommer se mer av i framtiden?

– Jag tror vi kommer få se mer av de hårda stenarna: safirer, turmaliner, granater, spineller.

Diamanterna kommer över tid hålla ett gott värde men marginalen är viktig och nu är den relativt dålig. Då behöver man andra alternativ för att gå runt och då behöver man stenar som kan hålla till vardags.

Framtiden i branschen

Johannes Orstadius tror att man i framtiden kommer se kortare produktionskedjor med större volymer. Guldsmedernas intresse för spårbara och etiskt framtagna ädelstenar genom småskalig brytning kommer att hålla i sig och till och med öka och då kommer mellanleden behöva kortas.

Han vill se en marknad där kundernas kunskap har ökat och att guldsmeder arbetar med stenar från särskilda områden. Han önskar att de undviker att köpa från partier där stenarna kan komma från en mängd olika ställen och det inte går att urskilja vilken sten som kommer från vilken fyndort. Lokalproducerat istället för ICA – fast med safirer.